Kunskapskrav
OBS! Denna sida är under uppbyggnad och informationen gäller inte ännu
Det här är främst en lista över kunskaps- och färdighetskrav för att nå godkänt (betyg 3) på KFKA10 Termodynamik och ytkemi, tillsammans med konkreta exempel på hur kraven testas på en tentamen. Jämfört med de officiella kursmålen är denna lista mer detaljerad och därför mer praktiskt användbar. Längst ner står även några riktlinjer för högre betyg
Innehåll
Krav för godkänt (betyg 3)
Egenskaper för gaser
Studenten ska
- vara säker på de grundläggande egenskaperna hos en ideal gas och vad dessa betyder termodynamiskt (t.ex. att frånvaron av interaktioner gör att inre energin bara beror på temperaturen för en ideal gas).
- veta i vilka riktningar som en gas beter sig mest idealt
- kunna diskutera avvikelser från ideal gas med hjälp av kompressionsfaktorn Z
- kunna utföra tillståndsberäkningar på ideal gas, samt reell gas beskriven med Z
- kunna förklara vad som händer när en gas kondenserar, och vad som ska vara uppfyllt för att det ska ske
- förstå begreppet partialtryck och dess koppling till molbråket för en gasblandning, samt kunna göra enkla beräkningar på gasblandningar
Exempel på gasuppgifter på godkänt-nivå
Första huvudsatsen
Studenten ska
- kunna skriva upp första huvudsatsen och veta vad termerna (värmen och arbetet) i den betyder.
- kunna diskutera och räkna på processer utifrån första huvudsatsen
- kunna beräkna arbetet vid processer under konstant volym eller tryck
- kunna beräkna värmen vid processer under konstant volym eller tryck
- kunna förstå och tolka begreppen isoterm, adiabatisk, isochor, isobarisk,
reversibel och irreversibel samt veta hur dessa utnyttjas vid beräkning av differentiella samband (t.ex. att Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle dU=dw} för adiabatisk process, att Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle dU=C_V\,dT} för isochor process, eller att Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle dU=0} för isoterm expansion av en ideal gas).
- kunna beräkna termodynamiska storheter (Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle q} , Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle w} , Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle \Delta U} , Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle \Delta S} ) för isoterm expansion/kompression av ideal gas, såväl reversibel som irreversibel
- kunna göra kvalitativa förutsägelser om vad som händer vid adiabatiska processer
Andra huvudsatsen
Studenten ska
- kunna resonera kvalitativt om möjliga och omöjliga processer utifrån termodynamikens andra huvudsats
- känna till Boltzmanns entropidefinition Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle S=k_B\,\ln W} och förstå vad Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle W} innebär
- förstå den klassiska defintionen av entropi, Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle dS=dq_{rev}/T} och kunna använda den i praktiska beräkningar
- kunna ange kriterier för processers spontanitet i 1) isolerade system 2) system under konstant tryck och temperatur, samt applicera dessa kriterier
- kunna utnyttja att entropin (och andra storheter) är en tillståndsfunktion för att dela upp komplicerade processer i beräkningsbara delsteg.
Enkomponentsystem
Studenten ska
- kunna pricka in faserna (s), (l) och (g) i ett Tp-fasdiagram (alltså ett vanligt fasdiagram med tryck och temperatur på axlarna) samt veta vad faslinjerna, trippelpunkten och kritiska punkten betyder.
- beskriva hur ett system ser ut i en given punkt i ett Tp-fasdiagram samt kunna beskriva hur det förändras längs en ”resa” i fasdiagrammet.
- veta vad som menas med smältpunkt och kokpunkt (för ett givet tryck)
- veta vilka ekvationer som används för att beräkna faslinjerna samt principen för hur de används.
- kunna använda den integrerade versionen av Clausius-Clapeyrons ekvation för att beräkna nya punkter på faslinjerna
- veta relationen mellan <math>\Delta_{\alpha\rightarrow\beta}S<&/math> och <math>\Delta_{\alpha\rightarrow\beta}H<&/math> då denna sker reversibelt (t.ex. vid normala kokpunkten).
Blandningar
Studenten ska • med säkerhet kunna teckna molbråket för ett ämne i en blandning samt kunna göra omvandlingar mellan viktsprocent och molbråk. • med säkerhet kunna omvandla mellan molbråk och partialtryck i en ideal gas. • förstå begreppen ”ideal lösning” och ”idealt utspädd” lösning. • förstå hur och varför den kemiska potentialen ändras med koncentra- tionen för ett ämne i en ideal lösning. • med säkerhet skilja på betydelsen av begreppen ”ideal gas” och ”ideal lösning”. 2KM, 2016-10-03 • kunna avgöra när Raoults och Henrys lagar är tillämpliga samt utnytt- ja dem för att beräkna ångtrycket över en blandning från sammansätt- ningen och vice versa. • förstå begreppen aktivitet och aktivitetsfaktorer samt veta hur dessa är relaterade till ångtrycket över ett ämne i en blandning. • kunna avgöra om smältpunkt och kokpunkt ökar eller minskar vid tillsats av främmande ämne samt varför ändringen sker. • förstå uppkomsten av osmotiskt tryck samt korrekt identifiera storhe- terna i ekvationen för osmotiskt tryck. Kemisk jämvikt. Studenten måste • kunna skriva upp hur kemiska potentialen beror av koncentrationen i gaser, blandningar och fasta ämnen samt välja rätt standardtillstånd beroende på om ämnet i blandningen är utspätt eller inte. • med säkerhet kunna teckna den (heterogena) termodynamiska jäm- viktskontanten K med rätt standardkoncentrationer för förekomman- de faser. • med säkerhet kunna teckna relationen mellan ∆ r μ termodynamiska jämviktskonstanten K. • kunna skilja på betydelserna av ∆ r G och ∆ r G dem som är 0 vid jämvikt. ∆ r G och den samt veta vilken av • förstå betydelsen av orden ”exoterm” och ”endoterm” samt veta hur K beror av temperaturen i det ena eller andra fallet. • kunna avgöra om en jämviktssammansättning i gasfas är tryckbero- ende eller inte utifrån reaktionens stökiometri. • Kunna relatera ∆ r H , ∆ r S och ∆ r G till varandra. 3
- förstå nyttan med definitionerna av entalpi, Gibbs energi och kemisk potential
Ytkemi
Studenten ska
- kunna förklara begreppen ytspänning och adsorption och deras orsaker och konsekvenser
- känna till grundläggande egenskaper hos surfaktantlösningar och förstå varför och när miceller och andra aggregat bildas
- kunna förklara utifrån fysikaliska principer hur kolloidala system, som t.ex. suspensioner och emulsioner, kan vara kinetiskt stabila, samt hur stabiliteten beror på olika faktorer
- kunna beskriva grundläggande fenomen och tillämpningar som bygger på ytkemiska principer, som t.ex. molnbildning, detergenter, såpfilmer, flotation, emulgeringsmedel
Krav för högre betyg (4:a och 5:a)
För högre betyg krävs en djupare förståelse av alla ovanstående begrepp, samt det övriga innehållet i kursen. Dessutom krävs utökade färdigheter i att hantera dem matematiskt, t.ex.
- ställa upp differentiella samband och integrera dem med korrekt hantering av start- och sluttillstånd. Detta kan gälla alla delar av kursen, t.ex. adiabatiska processer för ideal gas, volymsändringar för vätskor, T(p) för fasjämvikter etc.
- utnyttja definitioner och ekvationer för att härleda nya samband som kan användas för att beräkna det som efterfrågas
- ställa upp samband i linjär form och utföra linjär regression på miniräknaren för att bestämma termodynamiska storheter
- lösa mer komplicerade ekvationer (även numeriskt eller grafiskt)
Dessutom krävs förmågan att
- kombinera olika delar av termodynamiken för att lösa mer avancerade problem
- tydligt definiera vilka antaganden man gör och under vilka förutsättningar de gäller
- resonera om giltigheten för de modeller man använder
- diskutera fördelar och nackdelar med olika tillämpningar av termodynamik och ytkemi
I ytkemin så tillkommer beräkningar med Gibbs adsorptionsekvation
För högre betyg ser tentamensuppgifterna ungefär ut som för den tidigare kursen KFKA01 (se extentor nedan). Dock kommer något fler teorifrågor att förekomma för att betona de "resonerande" kunskapskraven.
Extentor för KFKA01 (andra kursböcker men ungefär samma innehåll)
- 26/10 -16: tenta; lösningar
- 28/10 -15: tenta; lösningar
- 29/10 -14: tenta; lösningar (tidigare kursplan utan ytkemi på tentan)
- 5/12 -06: tenta; lösningar
- 19/12 -07: tenta; lösningar
- 25/10 -08: tenta; lösningar
förstå centrala termodynamiska begrepp och storheter, som jämvikt, ångtryck, entropi, entalpi och fri energi (G)
förstå grundläggande ytkemiska begrepp, som ytspänning och adsorption (G)
känna till grundläggande egenskaper hos de typer av system som presenteras i kursen, som gaser, vätskeblandningar och surfaktantlösningar (G) kunna utföra beräkningar (G: enstegsräkningar, H: mer komplexa) och kvalitativa förutsägelser (G) med hjälp av de modeller och ekvationer som presenteras i kursen. kunna analysera en praktisk frågeställning, göra rimliga antaganden, bryta ned problemet i delsteg och välja rätt beräkningsmodeller för att lösa problemet. (G: enstegsräkningar, H: mer komplexa) kunna använda […] miniräknare (G) för att utföra […] ekvationslösning (H) och linjär regression (G: ekvationen given, H: ställa upp själv) kunna värdera giltigheten i de modeller som presenterats i kursen. (G: skilja på modeller för gaser och vätskor, veta när avvikelser från idealitet kan uppkomma, H: övriga modeller) kunna avgöra rimligheten i de svar som erhålls under problemlösning.
