Skillnad mellan versioner av "Gibbs energi och kemisk potential"

Från KFKA10
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
 
Enligt [[fundamentalekvationerna]] kan en liten ändring i Gibbs energi för ett enkomponentsystem skrivas
 
Enligt [[fundamentalekvationerna]] kan en liten ändring i Gibbs energi för ett enkomponentsystem skrivas
  
:<math>dG=V\,dp-S\,dT
+
:<math>dG=V\,dp-S\,dT</math>
  
 
vilket också kan uttryckas som två partiella derivator:
 
vilket också kan uttryckas som två partiella derivator:
  
:<math>\left(\frac{\partial G}{\partial T}\right)_p=-S
+
:<math>\left(\frac{\partial G}{\partial T}\right)_p=-S</math>
:<math>\left(\frac{\partial G}{\partial p}\right)_T=V
+
:<math>\left(\frac{\partial G}{\partial p}\right)_T=V</math>
  
 
== Temperaturberoende ==
 
== Temperaturberoende ==
 
Temperaturberoendet beskrivs i Chemical principles, först för rena ämnen i avsnitt 4J.1 och sedan för kemiska reaktioner i avsnitt 4J.4. Det mest lättöverskådliga exemplet är när vi jämför Gibbs energi (per mol) för olika faser av samma ämne för ett givet tryck (figur 4J.3 och 4J.4). Eftersom den molära entropin är minst för fast fas och störst för gasfas, kommer den negativa lutningen på ''G<sub>m</sub>''-kurvan (vilken approximativt är en rät linje) också att vara minst för fast fas och störst för gasfas. Detta leder till att kurvorna skär varandra, d.v.s. att vi får en temperatur där fast fas och vätska har samma ''G<sub>m</sub>'' (smältpunkten) och motsvarande för vätska och gasfas (kokpunkten). Det kan också inträffa att vätskan aldrig har lägst 'G<sub>m</sub>'' för det givna trycket (se figur 4J.4), och då får vi istället en sublimeringspunkt där fast fas och gas har samma ''G<sub>m</sub>''.
 
Temperaturberoendet beskrivs i Chemical principles, först för rena ämnen i avsnitt 4J.1 och sedan för kemiska reaktioner i avsnitt 4J.4. Det mest lättöverskådliga exemplet är när vi jämför Gibbs energi (per mol) för olika faser av samma ämne för ett givet tryck (figur 4J.3 och 4J.4). Eftersom den molära entropin är minst för fast fas och störst för gasfas, kommer den negativa lutningen på ''G<sub>m</sub>''-kurvan (vilken approximativt är en rät linje) också att vara minst för fast fas och störst för gasfas. Detta leder till att kurvorna skär varandra, d.v.s. att vi får en temperatur där fast fas och vätska har samma ''G<sub>m</sub>'' (smältpunkten) och motsvarande för vätska och gasfas (kokpunkten). Det kan också inträffa att vätskan aldrig har lägst 'G<sub>m</sub>'' för det givna trycket (se figur 4J.4), och då får vi istället en sublimeringspunkt där fast fas och gas har samma ''G<sub>m</sub>''.
  
 +
En
  
 
== Tryckberoende ==
 
== Tryckberoende ==

Versionen från 14 november 2017 kl. 09.15

Enligt fundamentalekvationerna kan en liten ändring i Gibbs energi för ett enkomponentsystem skrivas

Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle dG=V\,dp-S\,dT}

vilket också kan uttryckas som två partiella derivator:

Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle \left(\frac{\partial G}{\partial T}\right)_p=-S}
Misslyckades med att tolka (MathML med SVG- eller PNG-återgång (rekommenderas för moderna webbläsare och tillgänglighetsverktyg): Ogiltigt svar ("Math extension cannot connect to Restbase.") från server "https://en.wikipedia.org/api/rest_v1/":): {\displaystyle \left(\frac{\partial G}{\partial p}\right)_T=V}

Temperaturberoende

Temperaturberoendet beskrivs i Chemical principles, först för rena ämnen i avsnitt 4J.1 och sedan för kemiska reaktioner i avsnitt 4J.4. Det mest lättöverskådliga exemplet är när vi jämför Gibbs energi (per mol) för olika faser av samma ämne för ett givet tryck (figur 4J.3 och 4J.4). Eftersom den molära entropin är minst för fast fas och störst för gasfas, kommer den negativa lutningen på Gm-kurvan (vilken approximativt är en rät linje) också att vara minst för fast fas och störst för gasfas. Detta leder till att kurvorna skär varandra, d.v.s. att vi får en temperatur där fast fas och vätska har samma Gm (smältpunkten) och motsvarande för vätska och gasfas (kokpunkten). Det kan också inträffa att vätskan aldrig har lägst 'Gm för det givna trycket (se figur 4J.4), och då får vi istället en sublimeringspunkt där fast fas och gas har samma Gm.

En

Tryckberoende

För en given


==



Kemisk potential är ett kraftfullt verktyg när vi resonerar om fasjämvikter, kemiska jämvikter och blandningar. Chemical principles nosar bara på detta när de använder "molär Gibbs energi" för att beskriva fasjämvikt i den gula rutan på sidan 352, samt kemisk jämvikt i avsnitt 5G.4.

För