Skillnad mellan versioner av "Gibbs energi och kemisk potential"
Per (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Kemisk potential är ett kraftfullt verktyg när vi resonerar om fasjämvikter, kemiska jämvikter och blandningar. Chemical principles nosar bara på detta när de använder...') |
Per (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | Enligt [[fundamentalekvationerna]] kan en liten ändring i Gibbs energi för ett enkomponentsystem skrivas | ||
| + | |||
| + | :<math>dG=V\,dp-S\,dT | ||
| + | |||
| + | vilket också kan uttryckas som två partiella derivator: | ||
| + | |||
| + | :<math>\left(\frac{\partial G}{\partial T}\right)_p=-S | ||
| + | :<math>\left(\frac{\partial G}{\partial p}\right)_T=V | ||
| + | |||
| + | == Temperaturberoende == | ||
| + | Temperaturberoendet beskrivs i Chemical principles, först för rena ämnen i avsnitt 4J.1 och sedan för kemiska reaktioner i avsnitt 4J.4. Det mest lättöverskådliga exemplet är när vi jämför Gibbs energi (per mol) för olika faser av samma ämne för ett givet tryck (figur 4J.3 och 4J.4). Eftersom den molära entropin är minst för fast fas och störst för gasfas, kommer den negativa lutningen på ''G<sub>m</sub>''-kurvan (vilken approximativt är en rät linje) också att vara minst för fast fas och störst för gasfas. Detta leder till att kurvorna skär varandra, d.v.s. att vi får en temperatur där fast fas och vätska har samma ''G<sub>m</sub>'' (smältpunkten) och motsvarande för vätska och gasfas (kokpunkten). Det kan också inträffa att vätskan aldrig har lägst 'G<sub>m</sub>'' för det givna trycket (se figur 4J.4), och då får vi istället en sublimeringspunkt där fast fas och gas har samma ''G<sub>m</sub>''. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | == Tryckberoende == | ||
| + | |||
| + | För en given | ||
| + | |||
| + | |||
| + | == | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
Kemisk potential är ett kraftfullt verktyg när vi resonerar om fasjämvikter, kemiska jämvikter och blandningar. Chemical principles nosar bara på detta när de använder "molär Gibbs energi" för att beskriva fasjämvikt i den gula rutan på sidan 352, samt kemisk jämvikt i avsnitt 5G.4. | Kemisk potential är ett kraftfullt verktyg när vi resonerar om fasjämvikter, kemiska jämvikter och blandningar. Chemical principles nosar bara på detta när de använder "molär Gibbs energi" för att beskriva fasjämvikt i den gula rutan på sidan 352, samt kemisk jämvikt i avsnitt 5G.4. | ||
För | För | ||
Versionen från 14 november 2017 kl. 09.11
Enligt fundamentalekvationerna kan en liten ändring i Gibbs energi för ett enkomponentsystem skrivas
- <math>dG=V\,dp-S\,dT
vilket också kan uttryckas som två partiella derivator:
- <math>\left(\frac{\partial G}{\partial T}\right)_p=-S
- <math>\left(\frac{\partial G}{\partial p}\right)_T=V
Temperaturberoende
Temperaturberoendet beskrivs i Chemical principles, först för rena ämnen i avsnitt 4J.1 och sedan för kemiska reaktioner i avsnitt 4J.4. Det mest lättöverskådliga exemplet är när vi jämför Gibbs energi (per mol) för olika faser av samma ämne för ett givet tryck (figur 4J.3 och 4J.4). Eftersom den molära entropin är minst för fast fas och störst för gasfas, kommer den negativa lutningen på Gm-kurvan (vilken approximativt är en rät linje) också att vara minst för fast fas och störst för gasfas. Detta leder till att kurvorna skär varandra, d.v.s. att vi får en temperatur där fast fas och vätska har samma Gm (smältpunkten) och motsvarande för vätska och gasfas (kokpunkten). Det kan också inträffa att vätskan aldrig har lägst 'Gm för det givna trycket (se figur 4J.4), och då får vi istället en sublimeringspunkt där fast fas och gas har samma Gm.
Tryckberoende
För en given
==
Kemisk potential är ett kraftfullt verktyg när vi resonerar om fasjämvikter, kemiska jämvikter och blandningar. Chemical principles nosar bara på detta när de använder "molär Gibbs energi" för att beskriva fasjämvikt i den gula rutan på sidan 352, samt kemisk jämvikt i avsnitt 5G.4.
För
